Hönsutställning
Om du någon gång har funderat på att ställa ut dina djur men aldrig tagit steget ut, kommer här en liten hjälp på vägen hur man skall gå tillväga med sina förberedelser. Det är inte speciellt svårt och när man väl provat så är man fast!
Att välja ut djur
Till skillnad från att ställa ut kaniner så behövs det inte några stamtavlor när man ställer ut höns. Inte heller behöver föräldradjuren vara utställda eller ringade. Kravet är dock att djuren man ställer ut är ringmärkta. Man kan inte heller "regga" utställda djur på sina poäng utan man får själv hålla ordning på vilka djur som är utställda och på respektive poäng. På bedömningskorten som man får på utställningen står det bland annat vilket ringnummer djuret har, vilken utställning det är och årtal. Jag sparar alltid alla bedömningskort så att jag lätt kan gå tillbaka och kolla vilka djur som har fått en bra bedömning. Det här är också något som är bra att ha koll på när det sen är dags att sätta ihop sina avelsgrupper.
Vilka djur som ska väljas ut och få följa med till utställningen är inte alltid det lättaste att bestämma sig för. Djuren ska vara så rastypiska som möjligt. Ett bra tips är att man försöker lära sig standarden, om sin ras, så ingående man bara kan. Något som därför är bra att inhandla är den "Skandinaviska Fjerkrae standard 2004", där finns det beskrivningar om varje ras, vikt, färg, dansk-svensk ordlista m.m. Att djuren är friska och i god kondition och inte har allvarliga fel, är en förutsättning. Kolla kammar, tår, vingar, underdun m.m. De ska vara pigga och alerta. De ska ha rätt ansiktsfärg, tänk på att höns som går inomhus delar av året blir blekare i ansiktet då de inte har möjlighet att vistas ute i solen.
Det var speciellt en utställning som jag deltog på för många år sen som jag så väl kommer ihåg. I en av burarna med utställda djur stod en tupp som hade en annorlunda kommentar på sitt bedömningskort. Domaren hade skrivit ""fler än ett djur i buren" =0 poäng. Djuret hade fullt av löss! Alltså, att djuret inte har en massa löss är en annan, för mig, självklar förutsättning. Man skall visa hänsyn och ha respekt för andra uppfödare och deras djur, det finns ingen som vill ha sina djur i buren bredvid ett djur som ser sjukt ut eller ett som är fullt med löss! Att ha koll på ohyra och kondition är inget som skall ske några dagar innan de ska ställas ut. Det ska man som hönsägare kontrollera med jämna mellanrum och ha uppsikt över under hela deras uppväxttid.
BurträningNågot som är bra att ha tränat på innan man åker iväg på en utställning med sina djur är burträning. Det tar naturligtvis lite tid att träna dem men samtidigt får man ett bra tillfälle att hantera sina djur och lära känna dem mer som de olika individer de är en bara en "flock" höns. Dessutom är det en kul sysselsättning som hjälper en att varva ner efter dagens stress. Anledningen till att burträna sina djur är att de kommer att bli mycket lugnare på utställningen i sin bur, de stressar inte upp sig så mycket och de får en bättre chans att visa upp sig mer korrekt för domaren. Ta även för vana att hantera djuren ofta. Tänk på att de skall klara av att stå i en bur i flera dagar under tiden som utställningen pågår. Låt djuren stå i en bur ett par timmar dagligen i några veckor före utställningen. Prata med dem och lyft dem in och ut ur buren några gånger. Sätt också gärna på en radio som får stå och låta i bakgrunden, då lär de sig även att bli vana vid andra ljud. Detta ger garanterat ett resultat som gör att både djur, ägare och domare trivs bättre. |
|
Att bada en höna
Javisst, du läste rätt! Även höns måste badas och putsas före en utställning. I regel behöver man tvätta av alla djur, vissa mer, andra mindre. Höns som är vita eller ljusa måste man nästan alltid bada medan de med mörk fjäderdräkt många gånger räcker att tvätta på de mest utsatta partierna, om de inte är riktigt smutsiga vill säga. För att djuren skall hinna putsa i ordning sin fjäderdräkt efteråt bör man bada dem 1-2 veckor innan utställningen.
TillvägagångssättDet är varken krångligt eller speciellt invecklat att bada en höna. Börja med att tappa upp en balja med ljummet vatten. Tillsätt sedan ett milt schampo, t ex ett katt eller hundschampo mot ohyra. Tvätta sedan noggrant ända in till skinnet, gnugga försiktigt på de smutsiga fjädrarna. Här är det viktigt att man inte gör sönder den fina fjäderstrukturen. När man fått bort all smuts är det dags att skölja av djuren i flera omgångar med vatten så att allt schampo verkligen försvinner. Ett litet tips! När allt detta är gjort är det dags för att torka djuren. Ta en mjuk frottéhandduk och "klappa" bort vattnet, är man för hårdhänt vid torkningen riskerar man att göra sönder fjäderstrukturen. Forma fjädrarna på plats med handen och ta sedan en ny torr handduk och bädda in dem i. När alla djur är färdigbadade kan man inte genast sätta tillbaka dem i ett kallt hönshus. De behöver placeras i ett rum med minst 20 grader, gärna med en värmelampa till hands som de kan gotta sig under. Om de blir utsatta för kyla är det lätt hänt att hönsen blir förkylda. Det tar ett tag för dem att få tillbaka det skyddande fettet efter badning. När de har torkat och putsat sina fjädrar på plats igen är det extra viktigt att det är rent hos djuren så att de inte blir smutsiga igen innan utställningen. |
|
Finputsning
Dagen innan utställningen går av stapeln, eller senast samma dag som djuren skall packas är det dags för den sista finputsningen.
*Smörj in huvuddelarna med fett t ex vaselin, det gör att den får en extra fin färg och glänser.
*Kontrollera fotringen. Den skall vara ren och man skall kunna läsa vad som står på den.
*Glöm inte att klippa klorna!
Se upp med småfjädrar på tår och ben på raser som ej skall ha någon benbefjädring. Störande små fjädrar t ex vid sidan av kammen kan man klippa bort. Skadade fjädrar och enstaka fjädrar som ej passar i teckningen (t.ex. fel färg) får man lov att ta bort men inga vingpennor eftersom de måste vara rätt i antal.
Till sist
Våga! Det är möjligt att det inte går så bra de första gångerna man ställer ut sina djur, det är mycket man inte vet när man tar det första steget. Dessutom är utställningarna inte bara en fråga om skönhetstävlingar utan det är även en bekräftelse på att man har avlat rätt.
" Är mina djur fina i typ?", " Är teckningen bra?", "Hur skulle nu kammen se ut?", " Har jag avlat rätt?", osv. Frågorna är säkerligen många men tillfället är ypperligt när man vill lära sig mer. Man har kunnigt folk på plats och duktiga domare och uppfödare att diskutera sina frågor med. Med all professionell hjälp man kan få och sin egen ökade kunskap så kan det ju inte gå annat än bättre för var gång! Det kommer att bli en upplevelse som ni sent kommer att glömma.
Lycka till!
Genomgång av Bedömningskortet vid en hönsutställning
Källa: Svensk Fjäderfästandard
Livskraft typ och kroppsform (helhetsintryck samt det för rasen typiska)Högst 30 poäng Betydelsen av att ett djur är livskraftigt och vid god hälsa är självklart den viktigaste punkten. Uppfyller inte djuret dessa krav. kan det inte bedömas. Djurets typ och kroppsfrom bedöms enligt standardbeskrivningen. God typ är något man måste lägga stor vikt vid och belöna. Om djuret har mindre bra typ eller saknar något av det för rasen typiska straffas djuret genom poängavdrag. Helhetsintrycket är en beteckning för det omedelbara intrycket djuret ger domaren när det står lugnt i buren och har intagit en naturlig ställning.
|
 |
Skötsel, hälso- och utställningstillstånd (kondition)
Högst 10 poäng
Utställaren påverkar själv denna punkt i högsta grad, genom att ställa ut friska och välskötta djur. Misskötta djur hör inte hemma i en utställningsbur. Djur med ohyra har inte heller på en utställnig att göra. Förutom att vara välskötta bör djuren vara förberedda för en utställning. De bör vara rena och burtränade, så att de visar sig från sin bästa sida. Djuren skall även vara i god kondition, pigga, livliga och med rätt ansiktsfärg.
Storlek och vikt
Högst 10 poäng
När det gäller storlek och vikt är det betydelsefullt att standardkraven följs. Dvärghöns får inte bli för stora och de stora får inte bli för små. Vidare får man se upp så att djur som ska vara graciösa inte blir grova och klumpiga.
Rygg, vingar och stjärtställning (balansen)
Högst 10 poäng
Kraven är olika beroende på ras. Ryggens form, längd, ställning och bredd är av stor betydelse för alla raser. Vingarnas storlek, form, ställning och deras placering på kroppen är av stor betydelse för helhetsintrycket. Se noga vad standarden föreskriver för de olika raserna.
Stjärtställningen och stjärtens form och utseende är också mycket viktig. Standarden måste på den här punkten noga följas. För många raser är stjärtställningen och formen på stjärten en mycket viktig kardinalpunkt. På poängkortet står balans inom parantes, eftersom den har betydelse för både rygg, vingar och stjärt. Även benens ställning och placering under kroppen påverkar djurets balans.
Huvud och kam (ögon, näbb, öronskivor och haklappar)
Högst 15 poäng
Här tänker man först och främst på huvudets form och storlek. För vissa raser krävs dessutom ett speciellt karaktärsdrag. Man bedömer också vissa fel såsom blekhet, vitt i ansiktet m.m. Det gäller att djuret har den kamform som är föreskrien för rasen . Även kammens struktur och placering har stor betydelse.
Ögonen skall vara livliga och klara och ge uttryck för livskraft och hälsa.
Dessutom skall ögonen ha för rasen föreskriven färg-något som har stor betydelse
för avelsarbetet. Fel färg eller svag färg kan vara tecken för degenerering
(inavel). Fel färg kan även tyda på att djuret ej är rasrent.
Näbben skall ha den form och färg som är föreskriven rasen eller
varieteten. Öronskivorna skall ha rätt form, storlek och färg och vara
fria från skorv och svamp.
Haklapparna skall ha rätt storlek och struktur enligt standarden. De skall vara välplacerade och harmoniska (i rätt proposition till huvudet). Observera! Skador på huvudet, skråmor och sår, som domaren anser har uppstått under transport eller på utställningen t ex. Tuppar som slagits och hackat genom burnätet, bedöms i regel milt eller inte alls.
Fjäderdräkten, färg och teckning, över- och underfärg (hätta, skägg och benbefjädring)
Högst 20 poäng
Fjäderdräkten skall vara glansfull och fjädrarnas struktur skall överensstämma med standardbeskrivningen. Här bedöms fjädrarnas bredd, dunighet och om fjäderdräkten är lös eller om fjädrarna ligger stramt intill kroppen. Smutsig, sliten eller direkt misskött fjäderdräkt bedöms inte här, utan vid punkten "skötsel, hälso- och utställningstillstånd", där djuret får poängavdrag och skriven anmärkning.
Färg och teckning skall överensstämma med standardbeskrivningen. Man kan emellertid ställa något större krav på enfärgade djur (vita och svarta) än på djur med mer komplicerad färg och teckning. Vissa teckningsmönster kan vara mycket svåra att få fram på raser, som skall ha en lös och dunig fjäderdräkt och det bör man ta en viss hänsyn till.
Med överfärg menas den färg djuret har på ytan, alltså fjäderdräktens ytterfärg. ( Det är viktigt att belysningen är den rätta i utställningslokalen. Vissa lampor kan ge helt fel intryck av färgen). Underfärgen är densamma som dunfärgen. För avelsarbetet har dunfärgen ofta mycket stor betydelse.
Hättan, hos de raser som skall ha sådan, är en kardinalpunkt och det är därför viktigt att den i form, storlek, fjäderstruktur o a överensstämmer med standardbeskrivningen. Hättan bedöms alltså här och inte under "Huvud och kam".
Skägget är också en s k kardinalpunkt, hos de raser som skall ha skägg, och bedöms därför ganska strängt. Benbefjädringen bedöms alltså här och inte under punkten "Ben och tår". Struktur och färg skall överensstämma med standarden.
Ben och tår
Högst 5 poäng
Här bedöms först och främst benens form, längd och placering. Färgen skall vara den rätta. En viss hänsyn tas till hönor, som är i stark värpning. Här kontrolleras även tårnas antal, utseende och placering.
Rangordning
Inom varje avdelning skall djur, som tilldelats hederspris, placeras enligt följande:
1. Högst poängbedömda djur.
2. Är ställningen lika, går tecknat djur före enfärgat.
3. Är ställningen fortfarande lika, går tupp före höna.
4. Är ställningen fortfarande lika, gäller högsta poäng för typ och
helhetsintryck.
5. Är ställningen fortfarande lika, gäller högsta poäng för färg och
teckning.
6. Är ställningen fortfarande lika, avgör skiljedomare utsedd av
utställningskommittén.
7. Saknas skiljedomare , avgörs ordningen genom lottning.
Bedömning och ansvar
Hur ett djur skall bedömas i varje detalj och hur många poäng de skall få på varje punkt eller hur mycket som skall dras ifrån för varje fel, kan man inte läsa sig till. Det bygger på erfarenhet! Det är en förutsättning att domaren har kunskap om den fjäderfä-ras, som vederbörande skall bedöma.
Det räcker inte att finna den rätta slutpoängen. Det är också mycket viktigt att varje delpoäng på kortet står i relation till den poäng man ger på helhetsintrycket. Man måste också vid bedömningen ge upplysning om felens karaktär genom understrykningar på kortet och genom skriftliga kommentarer.
Det finns ingen exakt skala på hur mycket som skall dras av vid varje enskilt fel. Domarens erfarenhet har här sin stora betydelse. När man vid bedömning av fjäderfä lägger stor vikt vid de helt yttre egenskaperna såsom fjäderfärg, fjäderstruktur, stjärtställning, kamform och liknande, har det inget att göra med djurets produktionsegenskaper, utan har endast betydelse för rasen eller färgvarieteten.
Det kan vara mycket svårt att avla fram fjäderfä med ett perfekt utseende och med rasens karaktäristiska drag, men det är ännu svårare att få fram djur, som inte bara har det rätta utseendet, utan också är goda produktionsdjur.