Äggkläckning

Naturlig ruvning

Den absolut naturligaste metoden för att kläcka är självklart nog hönans naturliga ruvning. Fördelarna är många: hönan vänder och vakar äggen på ett sådant sätt som den mest sofistikerade äggkläckningsmaskin bara kan drömma om. Förutsatt att ruvningen inte sker mitt i vargavintern står hönan för en ypperlig reglering av miljövariabler som temperatur och luftfuktighet.

Nackdelarna finns dock. Hönan, oavsett storlek, kan bara ruva ett begränsat antal ägg. Risken finns att hönan går ifrån äggen för länge samt att äggtokiga hönskollegor tar ägg från varandra vilket gör att det i bästa fall blir svåröverblickat.

Ett faktum som både kan ses som en för- och nackdel är att naturligt ruvade kycklingar inte blir lika tama som sina maskinkläckta syskon, detta på grund av att kycklingarna lär sig hönans reserverade hållning till utomstående (husse / matte inklusive).

Maskinkläckning, metoder

Det finns i princip två olika typer av äggkläckningsmaskiner, med eller utan fläkt. De fläktförsedda maskinerna har egentligen bara en nackdel jämfört med de utan: de är dyrare och är oftast något större.

Eftersom äggens utvecklingsprocessen hos en kyckling ställer stora krav på omgivande temperatur, syreinnehåll & luftfuktighet är det viktigt att man inte har för stora variationer av dessa parametrar i maskinen. Med en fläkt cirkulerar man luften och ser till att alla ägg i maskinen har rätt förutsättningar vad gäller omgivande luft.

Man kan fråga sig om äggen som ligger under en höna har en perfekt distribuerad omgivande temperatur och luftfuktighet och i sådana fall varför man strävar efter dylika förhållanden i en kläckningsmaskin? Självklart är så inte fallet, man vet dock att miljöparametrar såsom temperatur måste hållas inom givna gränser. Om man strävar efter att ligga så nära den perfekta ruvningsmiljön som möjligt blir systemet mindre känsligt för yttre störningar såsom ej perfekt luftcirkulation, variationer i temperaturreglering etc.

Äggen tål en tillfällig temperatursänkning (en ruvande höna måste också äta...) men är mycket känsliga för temperaturer över 40 grader då de dör väldigt snabbt.

Äggkläckningmaskin utan fläkt

Dessa kläckare förlitar sig helt och hållet på passiv luftcirkulation, d v s varm luft stiger uppåt och inkommande luft tas in i nederdelen av maskinen. På grund av temperaturskillnaden mellan ovansidan och botten lämpar sig dessa maskiner aldrig för kläckning av mer än ett lager ägg åt gången vilket begränsar dess utformning och kläckkvantitet.

På grund av den stillastående luften skall den inställda temperaturen ligga något högre än i de fläkt- och fjäderförsedda kläckarna. Exakt hur mycket varierar från modell till modell, konsultera därför tillverkarens handbok.

Äggkläckningsmaskin med fläkt

Om äggkläckningsmaskinen cirkulerar luften med hjälp av en fläkt kan man i betydligt större utsträckning tillse att temperaturen och luftfuktigheten distribueras jämt. Detta är värdefullt då man strävar efter att samtliga delar på samtliga ägg skall ligga så nära den optimala ruvningsmiljön som möjligt.

Temperaturen skall ligga på 37,5 grader C. Luftfuktigheten skall vara ca 55-60% under större delen av kläckningen men skall de sista 3 dagarna ökas till  70-80% (hönsägg) eller 80-90% (påfågelägg), detta för att äggskalen skall bli porösare varvid kycklingen lättare skall kunna ta sig ut.

Naturlig ruvning tillsammans med maskinkläckning

En annan metod av naturlig ruvning tillåter maximal äggproduktion. Det är användandet av en ruvhöna eller anka. Man plockar hönsäggen så fort de är lagda och lägger dem under en ruvande höna eller anka. Äggen låter man sen ligga under fosterföräldern tills det endast är två till tre dagar kvar tills de skall kläckas. Äggen plockas då bort och läggs i en äggkläckningsmaskin. En ny omgång ägg kan sedan läggas under hönan och man upprepar proceduren.

Allmänt om maskinkläckning

Maskinens placering

Maskinen skall placeras i ett rum med normal rumstemperatur som bör vara konstant hela dygnet. Undvik att ställa maskinen i direkt solljus (solstrålarna värmer maskinen vilket gör maskinen påverkad av vädret utanför) eller i drag. Om man har en välisolerad maskin kan den med fördel placeras i ett garage/uthus, det viktiga är att temperaturen är konstant. Om detta ine är möjligt är det viktigt att kontrollera att maskinen kan hålla värmen vid både kallast och varmast tänkbara omgivningstemperatur. Tänk också på att ju kallare det är där maskinen står, desto mer energi går åt för att hålla rätt temperatur i maskinen.

Dags för äggen att läggas i kläckaren

När alla de ovanstående punkterna är omhändertagna och maskinen har uppnått stadigvarande arbetstemperatur har det blivit dags att lägga in äggen i äggkläckningsmaskinen.

Ta fram äggen från förvaringen och och låt dem långsamt värmas upp till rumstemperatur om de är kalla. Placerar man kalla ägg i en varm och fuktig kläckare kommer det att bildas kondens på äggen vilket ökar risken för bakterier att tränga in genom porerna.

Äggen skall förvaras med den spetsiga sidan neråt. De kan även förvaras liggandes men detta försämrar kläckresultaten. Förvaring av ägg med den spetsiga sidan upp bör aldrig göras då kläckresultaten minskar drastiskt.

Vändning av ägg och kläckning

I de fall där man inte har en helautomatisk maskin får man vända äggen för hand.

De första 24 timmarna i maskinen skall äggen ej vändas. När ett dygn har gått är det dags att börja vända äggen, detta gör man minst 2 gånger dagligen, förslagsvis morgon och kväll.

En höna tros vända sina ägg en gång i timmen, vilket hon gör genom att rulla dem under sig med hjälp av näbben.

Tre dagar innan äggen skall kläckas slutar man att vända dem. Kycklingen har nu intagit det läge den skall ha när den hackar sig ur ägget. Fortsätter man att vända ägget i detta stadiet kan kycklingen misslyckas med att ta sig ur då öppningen den gjort kan vara vänd mot botten av maskinen eller mot ett annat ägg. Från det att kycklingen har pickat ett litet hål på äggskalet tar det ytterligare 0.5-1 dygn innan den är ute. 

Om det är kycklingar som inte orkar ta sig ur - hjälp dem inte ut, det finns en anledning till att de inte kommer ur ägget. Hjälper man dem ut och de mot förmodan lyckas överleva blir det ett svagare djur. Låt naturen ha sin gång.

Ruvningstider

Ruvningstemperaturen har en viss inverkan på ruvningstiden, likaså vet man också att ett helt färskt ägg kläcks något snabbare än ett äldre. De antal dagar som anges i tabellen nedan är därför ett medeltal.              

Omvandlingstabell,
Farenheit till Celsius

Luftkvalitet i kläckaren

Ventilation

I likhet med alla andra levande organismer på vår planet kräver embryot i ägget syre. Syret kommer in i ägget genom porer i skalet och den koldioxid som bildas under processen lämnar ägget på samma sätt. Utan tillgång på friskt syre kvävs embryot, därför är god ventilation lika viktigt som rätt temperatur och luftfuktighet. I takt med att embryot växer krävs dessutom större och större mängder syre och således ökar behovet av ventilation. För att kompensera för detta öppnar man lufttillförseln gradvis. När lufttillförseln ökas kan det vara svårare att hålla luftfuktigheten på rätt nivå eftersom mer vatten krävs och därför bör man vara observant på detta.

Vid händelse av strömavbrott vid kläckning i en äggkläckningsmaskin med fläkt bör man öppna luckan för att ersätta den av fläkten skapade ventilationen, i annat fall finns det stor risk att embryona kan dö av syrebrist. I detta fall är det naturligtvis en fördel med en hög rumstemperatur då äggen kyls ner långsammare.

I en kläckare utan fläkt är inte detta nödvändigt utan luckan bör hållas stängd för att inte värmen skall släppas ut.

Vid användning av äggkläckningsmaskiner utan fläkt är det viktigt att det finns ventilationsdon i både ovansida och botten för att luften skall kunna röra sig genom apparaten, trots avsaknaden av fläkt.

Luftfuktighet

Strax efter att en höna lagt ett ägg bildas en liten luftbubbla i ena änden av ägget. Eftersom luftbubblans storlek ändrar sig beroende av bland annat temperatur och luftfuktighet skiljs den från resten av ägget av ett elastiskt membran.

Ju torrare den omgivande luften är, desto större blir bubblan då vätskor i ägget avges snabbare. Det motsatta förhållanden gäller vid fuktigare omgivningar: luftbubblan blir mindre eftersom ägget inte avger tillräckligt med vatten för att ge plats åt luftbubblan. 

När kycklingen för första gången pickar hål på skalet sker det på en plats direkt ovanför luftbubblan, detta för att den inte ska drunkna av vätskan i ägget. Om luftfuktigheten varit för låg kan luftbubblan vara för liten och kycklingen dör då den försöker ta sig ut.

Därför är det viktigt att man kontrollerar luftblåsans storlek i ägget med jämna mellanrum, speciellt noggrann bör man vara den sista veckan innan kläckning. Att kontrollera luftblåsan gör man enkelt genom att lysa äggen. Blåsan skall då utgöra 1/4 -1/3 av ägget. Beroende på blåsans storlek, för stor eller för liten, måste fuktigheten ökas respektive minskas. Detta reglerar man med de vattenskålar man har i maskinen, ju större vattenyta desto högre vattenavdunstning och därmed luftfuktighet. Man kan även öka den ytterligare genom att t.ex. lägga en tvättsvamp (=stor vattenyta) i vattenskålen. Luftblåsans storlek kan regleras på bara ett par dygn.

Tänk på att omgivningens luftfuktighet kan variera kraftigt beroende på årstid och väder vilket naturligtvis också påverkar fuktigheten i kläckmaskinen på grund av den nödvändiga ventilationen.

Anledningen till att man bör öka luftfuktigheten de sista dagarna innan kläckning är för att göra skalet något mjukare samt att minska skalets benägenhet att torka fast mot den stackars kycklingen som har fullt upp med att ta sig ut ur ägget.

Felsökning vid maskinkläckning